stallprojektet

Grovfoder

Gräs

Gräs är sedan utminnes tider hästens basföda. Oftast klarar sig hästen bra så länge den går i en hage med bra bete men eftersom gräsets näringsvärden sjunker och det slutar växa under hösten och vintern måste vi i Sverige komplettera med ett annat grovfoder under den här delen av året.

Halm

Om du har en tjock häst kan en idé vara att byta ut lite av det ordinarie grovfodret mot halm eftersom halmen har ett lägre näringsvärde. Det finns olika typer av halm men oftast faller havrehalm hästarna bäst i smaken.

Hö
Hö är ett av de allra vanligaste grovfodren och består av torkat gräs, örter och baljväxter. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att större stall byter från hö till hösilage. Detta beror på att hö är svårare att förvara, det bli lätt mögligt om det inte förvaras helt torrt. Hö passar bra till hästar med känslig mage som inte riktigt tål det blötare hösilaget. En annan fördel med hö är att det förvaras i relativt små balar, detta passar ofta bättre i mindre stall.

Hösilage
Skillnaden mellan hö och hösilage är att hösilaget inte har torkats lika länge som höet. Hösilage förvaras i stora balar täckta med plast vilket gör att de kan stå ute i alla väder. Det är viktigt att tänka på att det inte får gå hål i plasten, då tränger syre in i balen och den kommer att mögla. Därför måste en öppnad bal förbrukas inom max en vecka, gärna mindre för att den inte ska bli dålig.

Ensilage
Ensilage är ett grovfoder som framförallt används till kor, men det kan även ges till hästar. Ensilage är egentligen ett väldigt bra fodermedel men eftersom det är svårhanterligt på grund av dess höga vatteninnehåll (balarna blir tunga samt fryser vintertid) fodras hästar sällan med det. Skillnaden mellan hösilage och ensilage är att det sistnämnda innehåller mjölksyra som producerats av mjölksyrebakterier och vatten i en syrefattig miljö.

Lucern

Lucern är ett bra komplement om höet eller hösilaget har ett lågt proteinvärde (läs mer om det här). Om din häst blir för pigg av att äta havre kan du även byta ut havren mot lucern.

Kraftfoder

Havre

Havre är det absolut vanligaste kraftfodret och finns i tre olika former; hel, krossad och stöpt. Hel havre består av hela havrekärnor och är den typen av havre som har bäst hygienisk kvalitét. Nackdelen med hel havre är att den kan vara svår att tugga för hästar med dåliga tänder. Krossad havre har en mycket kortare hållbarhetstid än hel havre, den bör fodras inom 14 dagar för att näringsinnehållet ska vara tillräckligt högt. Fördelen med krossad havre är att den är lättuggad. Om du häller kokande vatten på hel havre och låter det stå till dess att havren inte är varmare än hästens kroppstemperatur har du tillverkat stöpt havre. Fördelen med den stöpta havren är att den gör det lätt för hästen att ta upp alla näringsämnen. Nackdelen är att den tar tid att göra.

Korn
Om din häst har lätt att tappa vikt kan det vara en bra idé att fodra den med korn. Eftersom korn har en mycket hård kärna ska det alltid fodras krossat eller stöpt. Korn kan även fungera som ersättning om din häst blir för pigg av att äta havre.

Majs
Majsen ska ges i krossad form och används på grund av dess höga energivärden. Majs innehåller även selen vilket är ett bristfälligt ämne i svenska jordar.

Färdigfoder
Det finns en mängd olika sorters färdigfoder av olika sammansättning för att passa olika typer av hästar och deras näringsbehov. Oftast förekommer de i pellets- eller müsliform. De sammansatta fodren är praktiska eftersom du slipper köpa flera olika fodertyper och tillskott. Nackdelen är att de ofta är dyrare än till exempel ren havre.

Saftfoder

Betfor

Betfor är gjort av torkade sockerbetor och är ett väldigt energirikt foder. Betfor ska alltid läggas i blöt i minst en timme innan du utfodrar med det eftersom den annars sväller inuti hästens mage och orsakar kolik. Uppblött betfor kan vara ett bra sätt att få i hästen vatten vid till exempel tävling.

Melass
Om din häst inte äter sin mat kan du blanda i lite utspädd melass i resten av kraftfodret. Melass är väldigt smakrikt och bör endast ges i mindre mängder eftersom det innehåller väldigt mycket socker.

Vitaminer och mineraler

Ofta behövs inga extra vitamin- eller mineraltillskott så länge du har en bra, välbalanserad foderstat. Hästar som tränas hårt kan dock behöva extra tillskott. Ett tips är att på hösten och våren ge hästen extra B-vitaminer eftersom det underlättar pälssättningen. Vill du läsa mer om vilken funktion olika vitaminer har i hästens kropp kan du klicka här.

Analysera ditt grovfoder
För att kunna räkna ut en bra foderstat åt din häst behöver du först och främst ha en analys på ditt grovfoder. Hästar är gjorda för att tugga relativt näringsfattigt gräs ca 16 timmar per dygn i vilt tillstånd. Vi människor måste därför se till att hästarna får foder som passar deras matspjälkningssystem så bra som möjligt, därmed bör varje hästs foderstat grundas på en så stor mängd som möjligt av ett bra grovfoder. Ett bra grovfoder är av bra hygienisk kvalité, det luktar gott, har fin färg och dammar inte. Däremot behöver inte ett grovfoder med högt näringsinnehåll automatiskt vara ett bra foder.

Ett bra grovfoder
Ett näringsmässigt bra grovfoder beror på vilken typ av häst som ska äta det. Avelshästar, hästar i hård träning och hästar med dåligt hull som behöver gå upp i vikt behöver ett grovfoder med högt protein- och energiinnehåll, medan överviktiga hästar och hästar som är mindre aktiva behöver ett foder med lägre näringsinnehåll. För en fet häst är alltså ett grovfoder med lågt energiinnehåll det bästa fodret, då hästen kan uppfylla sitt tuggbehov utan att gå upp i vikt.

Kraftfoder
Hästens matspjälkningssystem är inte gjort för att hästen ska äta stora mängder stärkelserikt foder. Därför bör kraftfoder av olika typer endast användas för att komplettera grovfodret om hästen inte fått i sig tillräckligt mycket av något näringsämne trots tillräckligt stor grovfodergiva. Ge aldrig hästen mer än 400 g kraftfoder per 100 kg kroppsvikt vid ett och samma utfodringstillfälle, det klarar inte kroppen av att ta hand om. För stor grovfodergiva kan leda till en rad olika foderrelaterade sjukdomar hos din häst.

Behov
För att veta vad som är en tillräckligt stor grovfodergiva behöver du känna till hästens vikt. Det finns flera olika metoder för att räkna ut vikten, är du osäker kan du prova flera olika och sedan använda dig av något slags medelvärde.

De olika delar som är viktigast att tänka på vid beräkning av foderstat är; torrsubstans, energi, protein, kalcium, fosfor och ev. magnesium.

Torrsubstans
En tumregel är att hästen behöver minst 1 kg torrsubstans (Ts i ditt analysintyg) per 100 kg kroppsvikt varje dygn för att dess mage och tarmar ska fungera. Det är viktigt att inte blanda ihop kg torrsubstans med kg foder. För att veta hur mycket torrsubstans din häst som minst behöver få i sig gör du så här: Om hästen väger 500 kg behöver den minst 5 kg torrsubstans per dygn. Har du ett grovfoder med 70 % torrsubstans får du reda på hur många kg grovfoder din häst behöver genom att dela 5 genom 0,70 = ca 7 kg.  

Energi
Hästens energibehov beror på flera olika faktorer såsom dess vikt, det arbete den förväntas utföra, det klimat den lever i, om den har lätt eller svårt för att lägga på sig m.m. Listan visar rekommenderat underhållsbehov för häst baserat på den vikt den borde ha (är hästen överviktig utgår du från behovet för en något lättare häst och ifall din häst är för mager och behöver gå upp i vikt utgår du från den vikt du vill att hästen ska öka till). OBS! Detta är alltså underhållsbehovet, vilket innebär minimibehovet för en häst baserat på dess vikt. De tidigare nämnda faktorerna spelar som sagt också en stor roll för hästens energibehov, och du kan därför behöva öka med 5 – 50 MJ för att din foderstat ska bli optimal för din häst. De övriga delarna i foderstaten utgår från hur många MJ din häst får per dygn, alltså hur mycket energi den får.

Energibehov enligt SLUs utfodringsrekommendationer för häst, 2004

Underhållsbehovet är ca

100 kg häst 16-17,5 MJ per dag
200 kg häst 27-29 MJ per dag
300 kg häst 36-40 MJ per dag
400 kg häst 45-50 MJ per dag
500 kg häst 53-58 MJ per dag
600 kg häst 61-67 MJ per dag
700 kg häst 68-75 MJ per dag
800 kg häst 75-82 MJ per dag
http://www.besthorse.se/hastens_naringsbehov_2004.html

Protein
Rekommenderat proteinbehov för färdigvuxen häst är ca 6 g smältbart råprotein (smbrp i ditt analysintyg) per MJ. Det betyder att kvoten protein/energi ska ligga runt 6. Behovet ökar vid ökad träning, då kan kvoten hamna runt 8 medan växande unghästar, högdräktiga och digivande ston kan behöva upp till 12-13 g smbrp/MJ.

Kalcium och fosfor
Vad gäller kalcium och fosfor är det kvoten dem emellan som är av störst betydelse. Kvoten kalcium/fosfor får aldrig vara mindre än 1,1. En kvot på mellan 1,2 – 1,8 brukar rekommenderas, men kvoten får hellre vara för hög än för låg. Normalt rekommenderas 0,35 - 0,4 g kalcium per MJ för vuxna hästar medan högdräktiga ston, digivande ston, föl och unghästar rekommenderas 0,5-0,6 g/MJ. Det innebär att de behöver ca 0,3 – 0,4 g fosfor per MJ medan vuxna hästar rekommenderas ca 0,25 g/MJ.

Magnesium
Vuxna hästar rekommenderas ca 0,15 g magnesium per MJ medan föl och växande unghästar rekommenderas ca 0,1 g/MJ.


Börja räkna
När du ska räkna ut foderstaten är ett tips att från början utgå från att hästen skulle äta enbart grovfoder. Du skriver upp din hästs dagliga näringsbehov och försöker därefter lista ut hur många kg den skulle behöva äta av sitt grovfoder varje dag för att tillfredsställa behovet av alla näringsämnen samt mängden torrsubstans.

Komplettera
Lyckas du inte fylla hela behovet enbart med ditt grovfoder? Då behöver du tyvärr komplettera med ett kraft- eller mineralfoder. Med hjälp av analys på det foder du tror kommer passa din häst bäst kan du nu prova dig fram till den mängd som tillsammans med så stor mängd grovfoder som möjligt prickar in de rätta värdena i din hästs foderstat. Detta kan ta lite tid då det kräver en del trixande och räknande. Är du bra på program som exempelvis Excel är ett tips att lägga in värdena där, så att du lätt kan ändra mängden foder. Programmet räknar då ut alla näringsvärden de aktuella givorna ger din häst, så att du kan jämföra med dess behov.

Var uppmärksam
Som du säkert märkt finns inga exakta värden på hur mycket du ska ge just din häst. Det bästa tipset för en perfekt foderstat är att vara uppmärksam och titta på din häst. Bygger den inte upp sina muskler trots rätt typ av träning kanske den behöver lite mer protein i sitt foder. En pigg och explosiv häst får kanske för mycket energi, medan en häst som börjar tappa vikt antagligen får för lite energi. Att upptäcka dessa förändringar i tid är en konst, men om du gör det och rättar till foderstaten så får du en gladare och mer positiv och välmående häst.

Har du inte möjlighet att väga din häst på riktigt behöver du använda dig av någon typ av formel eller tabell för att istället kunna beräkna ungefär vad din häst väger. Olika forlmer kan dock ge lite olika resultat, därför äe ett tips är att söka runt på nätet och hitta några olika metoder. Då kan du sedan använda dig av ett medelvärde när du beräknar din hästs foderstat för att vara säker på att du använder dig av en rimlig vikt.


Här kommer ett par tips på hur du kan beräkna din hästs vikt:
(Måtten tas i centimeter och vikten fås i kilogram)

Formel 1:

a + b - 785 = vikt

a= 4,3 x lansmärkesomfång
b= 3 x mankhöjd

Lansmärkesomfång mäts från gropen framför manken (märket efter riddarens lans) och runt bålen.

Mankhöjd mäts från hov till mankens högsta höjd.




Formel 2:

c x d/8900 = vikt

c= bröstomfång x bröstomfång
d= längd

Bröstomfång mäts runt bålen, bakom manke och armbåge.

Längd mäts från armbåge till bärbensknöl.