Sadelkammaren - innehåll
Benskydd
Här är några exempel på olika benskydd och deras funktioner:
Ovan visas två olika typer av damasker. De till vänster är vanligast och används för att ge stöd och skydd åt hästens skenben. De till höger knäpps runt hela skenbenet och ger ett väldigt bra stöd åt ben, sena och kota. Dessa typer av skydd används ofta vid dressyrridning och uteritter eftersom de både skyddar stora delar av benet och är stötdämpande.
Ovan syns två par strykkappor, ett par till bakbenen (till vänster) och ett par till frambenen (till höger). Strykkappor används ofta vid hoppning för att skydda hästen mot strykningar. Framskyddet skyddar även hästens sena mot eventuella slag som kan uppkomma om hästen till exempel river ett hinder.
Tränsets delar
Nosgrimmor
Nosgrimmor finns i många olika former, var och en med sin egen funktion. Du bör välja en nosgrimma som sitter bra på din häst och inte trycken på tänderna. Det är viktigt att du spänner nosgrimman så löst att du kan få in minst två fingrar mellan den och hästens nosrygg.
En sak som är bra att tänka på är att nosgrimmans funktion sällan är att stänga hästens mun. Om hästen gapar beror det ofta på andra orsaker och då är det bättre att hitta orsaken i stället för att försöka tvinga bort symptomen.
Här är några av de vanliga nosgrimmorna:
Ovan kan du se en aachennosgrimma (till vänster) och en engelsk nosgrimma (till höger). Denna typ av nosgrimmor är de vanligaste på våra ridhästar och knäpps innanför sidostyckena, ovanför bettet. Aachennosgrimman består av en nosgrimma med tillhörande snokrem. Snokremmen, eller nosremmen som den även kallas, knäpps nedanför och framför bettet och används om hästen har en förmåga att öppna munnen under ridning. Mellan snokremmen och hästens mule bör du få in minst två fingrar.
Pullarnosgrimmor används ofta på hopphästar som gärna vill dra iväg över eller mellan hindren. En pullargrimma sitter som ett kors mitt upp på hästens nosrygg och knäpps undertill. En fördel med pullargrimman är att du enkelt kan ändra dess tryckpunkter genom att justerna spänningen på två ställen.
Remontgrimma används oftast på unga hästar som ännu inte vant sig vid att ha bett i munnen. Remontgrimman knäpps nedanför och framför bettet och är bra för hästar som gärna går och tjafsar med munnen.
Bett
Det finns mängder av olika bett med olika funktioner. Du ska sträva efter att kunna rida din häst på ett så milt bett som möjligt men ibland är det nödvändigt att rida med ett något skarpare bett. En sak som är viktig att tänka på är att bettet aldrig blir starkare än ryttarens hand. Om du är hård och stum i handen blir alla bett mer eller mindre skarpa. Om du däremot är mjuk och följsam i din hand är även det skarpaste bettet "snällt" mot hästen.
Se alltid till att få hjälp av en erfaren person vid tillpassning av bettet. Ett bett som sitter felaktigt kan orsaka hästen stora smärtor och onödiga skador.
Här är några av de vanligaste betten:
På bilden ovan syns en mängd olika tränsbett. Tränsbett är milda och finns i olika former för att passa olika typer av ryttare och hästar. Som du ser är alla bett olika, vissa är tvådelade, vissa är tredelade och vissa är raka. Några har fasta ringar medan några har rörliga. Ett av betten har även en parerdel (längst upp till höger) för att ge lite extra effekt.
Ett hackamore är en typ av betsel som inte placeras i hästens mun. Denna typ av hjälpmedel kan vara ett väldigt bra alternativ för hästen med känslig mun eller hästar som nyligen dragit ut tänder. En hel del ryttare använder även hackamoret som ett komplement till vanliga bett. En sak som är viktig att tänka på är att hackamore är ett ganska skarpt "bett" med hävstångseffekt, därför ska det alltid monteras på tränset av en erfaren hästmänniska.
Ovan visas ett kandar, som består av ett bridongbett och ett stångbett. Kandaret används främst inom dressyr men används även på en del hopphästar. Detta är ett väldigt skarpt betsel och det är viktigt att det endast används av skickliga ryttare.
En pelhamstång är tillverkad för att efterlikna kandaret, skillnaden är framförallt att pelhamet bara består av ett bett. Pelhamstången används ofta på mycket heta hästar som har en förmåga att försöka dra iväg med sin ryttare.
Stigbettet kan användas då du ska leda en vild häst. Detta bett används framförallt på hingstar och galopphästar eftersom de ofta är ganska vilda. Stigbettet används inte vid ridning.
Sadelns delar
Tränsa
- Om din häst står uppbunden, börja med att knäppa upp grimman och sätta den runt hästens hals så att den inte kan springa iväg.
- Lägg tyglarna över hästens huvud. För försiktigt in bettet i munnen, vill hästen inte gapa kan du prova att sticka in ett finger i hästens mungipa.
- Trä nackstycket över hästens öron och rätta till pannluggen.
- Spänn käkremmen så att du får in en knuten hand mellan den och käftgropen.
- Spänn nosgrimman så att du får in två fingrar mellan den och hästens nosrygg.
- Ta av grimman och ta tyglarna över hästens huvud innan du leder iväg den.
Sadla
- Lägg sadeln på hästen, strax framför manken och dra den försiktigt bakåt till rätt läge. Kontrollera att sadeln inte hindrar hästens rörelsefrihet i bogbladen. Lyft upp schabraket i fram- och bakkant så att en tunnel bildas mellan schabraket och ryggraden.
- Spänn sadelgjorden försiktigt, börja gärna med att fästa den löst och spänn några hål i taget tills sadeln ligger stabilt på hästryggen.
Sadeln som används i filmen är en hoppsadel. Den är utformad för att underlätta för ryttaren vid ridning i lätt sits, till exempel vid hoppning. Sadeln på bilden är en dressyrsadel, den är utformad för att stabilisera sitsen hos ryttaren vid nedsittning.
